Bilagor
Bilaga 1, metoder (Word, ca 185 kb)
Bilaga 2-15 (Excel, ca 825 kB)
Bilaga 16, kvalitetssäkring (Word, ca 13 kB)

• Under 2003 belastades Hanöbukten med ovanligt lite näringsämnen. Detta berodde på att nederbörden var mindre än normalt och på att den i hög grad föll på sommaren och därmed förbrukades av växtligheten.
• Fosfathalterna var genomgående relativt höga, speciellt i instängda vikar som t ex vid Kristianopel och i Karlshamn. Kvävehalterna var mer måttliga och uppvisar dessutom en tendens till att sjunka.
• Syretillgången i vatten nära botten var god under 2003. Samma sak gäller siktdjupet.
• Det har inte inträffat några dramatiska förändringar av de mjuka bottnarnas djursamhälle under senare år. I några områden finns dock tecken som tyder på en liten försämring vid 2003 års mätning. Det gäller t ex vid Sölvesborg och Valjeviken men även i viss mån vid Karlskrona.
• Inga avgörande förändringar hade inträffat i tångens utbredning sedan tidigare år. På vågexponerade stationer har fortfarande ingen återhämtning av förlorade tångbälten skett och i mer skyddade områden finns tången fortfarande kvar.
• Analys av djur och växter i tångsamhället visar att det är avsevärd skillnad mellan exponerade och skyddade platser med mer slam och näring.
• Mätning av metallhalter i blåmusslor visar att de under 2003 överlag var relativt måttliga för flertalet ämnen. Kadmiumhalterna var dock fortfarande höga utanför Skånes ostkust och blyhalten hög vid Sölvesborg.
• Halterna av pesticider, PAH och PCB i blåmusslor var genomgående låga. De var i samma storleksordning som i referensområden på västkusten och i Östersjön. Däremot var halterna av tributyltenn (TBT), ett ämne som bl a ingår i vissa båtbottenfärger, så höga att negativa effekter på musslor och andra organismer inte kan uteslutas.
• Tånglakar i de båda utsläppsområdena vid Nymölla och Mörrum var i god kondition och uppvisade inga tecken att vara påverkade av industriutsläppen.